now and then
Imorgon börjar jag 12:10 MEN ska ändå upp 09:00 för att städa rummet och sen hälsa på min gamla idrottslärare. Vi skiljdes som ovänner, shit jag var så j*vla sur på henne för att hon sänkte mig till VG från MVG precis i slutveckorna. Men tro mig, hon hade sin rätt! Jag fick rekord i allt jag gjorde, men under de vanliga idrottslektionerna var jag verkligen en omogen liten unge.
Trots att jag var som jag var i grundskolan så har hon ändå alltid stöttat mig på gott och ont. Kommer ihåg en gång när jag envisades om att jag aldrig skulle röra en fotboll igen haha. Hon körde en utpressning på mig och tvingade mig att ringa till LdB och be om en provträning. Efter många om och men gjorde jag det faktiskt och ja, herregud. Det är de bästa jag gjort i mitt liv. Även efter min skada hjälpte hon mig med all sorts rehab, speciallister till min skada. Synd att jag inte tog till mig allt hon sa med en gång. Fast ja, man lär ju sig av sina misstag. Om jag någon gång i hela mitt liv får ta emot en guldboll så är hon den jag ska tacka framför hela svenska folket.
Hoppas hon blir glad av att jag kommer imorgon. Har helt mycket jag vill berätta för henne! Om någon i min förra skola ser vad ja skrivit så kommer min mobil plinga i 190 med texten "HAHA är du seriös i ditt inlägg?!". Jap, jag är. Thörn kommer skratta åt mig hahaha. Vet inte vad som tagit åt mig, antar att detta är en del av mognads processen. Just idag, just nu känner jag mig så mycket starkare än vanligt. Efter dagens träning, med ett nytt rekord och med en rejäl utskällning av min tränare så känner jag mig starkare. Det är säkert bara för stunden, men nu vet jag. Nästa gång jag blir svag och sjunker igenom marken så ska jag rabbla upp min tränares ord i huvudet om och om och om och om och om igen. Ända tills jag känner som jag gör nu. För detta klarar jag, fotbollsspelare är starka!
